Sömn
Jag sover bättre, mycket bättre. För någon månad sedan ändrade min smärta sig. Jag fick mina smärttoppar på förmiddagarna. Nätterna var lugnare än någonsin. Så har det fortsatt, numera vaknar jag runt 6 på morgonen och då är jag rätt pigg. Jag vill inte dö varje morgon och att vakna är något positivt numera, inte negativt som det alltid varit innan. Att veta att jag ska gå igenom många timmar innan jag ens är människa är hemskt, nu är jag människa direkt på morgonen. Det är guld värt.
Igårkväll var en hemsk kväll. Jag var själv med sonen då dagen varit rätt bra. Sambon jobbade och jag tyckte det var onödigt att min mamma skulle komma. Men tji fick jag. Helvetes huvudvärken bröt ut, sonen somnade 21 och 21.10 svimmade jag. Kul. Sedan svimmade jag en gång till och jag kunde inte röra mig.
Idag vaknade jag 5.30 och helveteshuvudvärken är borta. Fantastiskt. Lycka.
Sonen vaknade vid 6, brukar aldrig hända men han vaknar nästan alltid en stund efter mig. Antar att han märker när jag börjar stöka runt. Vi har redan hunnit äta frukost, mys, gosa, sjunga och duscha. Gosmorgon. Att sambon dessutom var vaken när vi vaknade var tokmys. Gosmorgon!
Snart är det dags för dagis för lillkillen. Jag ska träffa två Sandror och en bebis. Sedan hem och fixa inför kommande äventyr.
Jag kan känna doften av liv.